Vad vill du bli när du blir stor? Berätta hur din karriär började?

När jag var liten ville jag bli hemmafru. Det var vår grannfru och de hade det så härligt och trevligt hemma. Jag har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och började därför att läsa juridik. När jag blev klar med utbildningen så sökte jag en notarietjänst inom förvaltningsrätten och fortsatte vidare inom domarbanan så att jag blev kammarrättsassessor. Denna tid gav mig en fantastisk utbildning. Man får lära sig noggrannhet och framförallt att våga fatta beslut. Den juridiska metoden som du får via domarutbildningen är oslagbar och lär sig det juridiska hantverket. Så det är inget val som jag ångrar, tvärtom. Och det finns en anledning till den höga kvalitén som erbjuds då domarutbildningen är en form av trainee-tjänst med rötter sedan 1600-talet. Jag arbetade mycket med skattemål och sociala mål. Även om de sociala målen var mycket meningsfulla så kom innehållet för nära mig emotionellt, eftersom jag då hade små barn hemma. Därför passade det mig bättre vid den tidpunkten att rikta in mig mot skattesidan och jag började att jobba som skattejurist på Skandia runt 2000-talet. Min skattejuristroll gick över till en bolagsjuristroll och jag jobbade framförallt mot Skandiabanken och Skandia Fonder. Det var där och då som jag kom in i bankvärlden och började att arbeta med näringsrättsliga frågor. På den tiden fanns ej compliance utan många av den typ av arbetsuppgifter som nu ligger på compliance låg på bolagsjuristens ansvar, t.ex. kontakt med Finansinspektionen, frågor kring interna regelverk, etik och den lilla penningtvätten som man då brydde sig om att bevaka.

Blev detta vägen in till bankvärlden och compliance för dig?

Ja precis, efter Skandiaåren så kände jag att det var dags för en ny utmaning och då gick jag över till DNB:s svenska filial. Detta blev mitt första complianceuppdrag. Kort därefter blev jag kontaktad av Swedbank och jag började att arbeta inom compliance på Swedbank 2010 och blev kvar där i sex år. Swedbankåren var en spännande tid och compliance utvecklades väldigt mycket under denna period. 

Hur ser din syn på compliance ut?

Efter mina år på domstol hade jag bygg upp en inre känsla som sa ”ge mig ett juridiskt problem och jag löser det”. Jag kände mig färdig med det juridiska detaljarbetet. För mig så handlar compliance mer om än bara juridik, eftersom man måste förstå en hel organisationsstruktur, dess interna kontroller och risker. Vill man bara jobba med paragrafer och rättsutredningar på detaljnivå, ja då ska man inte jobba med compliance. Compliance är komplext och det kräver ett intresse för psykologi och det politiska spelet i en organisation, man måste fråga sig varför något inte fungerar och vilka steg måste tas för att det ska bli rätt. Det räcker inte med att utreda den juridiska lösningen på ett problem, man måste kunna presentera det på ett sätt som är genomförbart. Man måste också se och förstå hur compliance tillför ett mervärde snarare än att det skall uppfattas som en polisiär kontroll. Det förekommer inte så sällan att en compliance officer för stunden uppfattas som obekväm, konsten är att vara långsiktigt uthållig och därigenom bevisa att man behövs. Det gäller att stå på sig även när det blåser kallt. På ett ställe där jag jobbade hade vi talesättet att ”Compliance är inget för veklingar” och det brukar jag påminna om när det känns kämpigt. 

Compliance ska vara oberoende, men om funktionen ses som något separat från den övriga verksamheten tenderar den att bli en motkraft till resten av organisationen istället för något värdeskapande vilket jag tycker att compliance är. Som complianceansvarig är du en kvalitetschef. Det är så jag ser på det, typ som en bilprovning. Du kör in bilen till compliance för att kolla att bromsarna fungerar. Om bromsarna börjar bli utslitna är det till fördel för alla att få veta det innan det är försent, så att det går att åtgärda i tid. Ibland kostar det som compliance påpekar pengar och drar resurser att fixa, men i slutänden är det till fördel för alla om man åtgärdar problemen innan de blir för stora. Har man den synen på compliance då blir man framgångsrik som organisation. Här tror jag det fortfarande finns mycket för vissa företag att lära sig, dvs synsättet på compliance och hur man ska använda funktionen på rätt sätt. 

Efter Swedbank så valde du att gå över till konsultsidan, berätta?

Swedbank fick in en ny VD in 2016 vilket innebar att jag fick gå vidare i karriären. Jag kände att jag ej ville ej göra om samma sak och gå till en ny storbank och påbörja samma typ av resa som jag hade gjort på Swedbank. Jag kände mig färdig med storbankslivet helt enkelt. Då hamnade jag på KPMG och jag hade en bra bild av KPMG som byrå och tyckte dom var väldigt duktiga. Jag blev kvar där i två år, varefter jag  valde att starta en egen verksamhet hösten 2018. Att vara fristående konsult innebär att jag även kan ta uppdrag som styrelseledamot. Just den kombinationen av att arbeta som konsult och få sitta med i styrelser är en ”perfect match” för mig. 

Trivs du i konsultrollen?

Konsultrollen passar mig som handen i handsken. Jag trivs jättebra och tycker det är superskoj att få vara på golvet och följa mina kunders utveckling. Vissa av mina uppdrag går ut på att jag är mentor och coach åt yngre compliance officers, vilket är bland det roligaste jag vet. Jag har aldrig haft en planerad karriär utan jobbvalen som jag gjort har kommit väldigt naturligt.  Jag har tryggheten i juridiken och kan hantverket som jurist. Med många års erfarenhet från linjen och en förståelse för hur det fungerar i en organisation med alla osynliga hänsynstaganden som behöver tas. Så har jag lärt mig oerhört mycket om hur man gör i en organisation och varför man gör det. Den erfarenheten är väldigt nyttig för mig i min nuvarande konsultroll men även för mitt styrelsearbete. Konsulten som kommer in snabbt och identifierar ett problem och levererar en rapport, det passar inte mig. Utan jag vill kunna följa resultatet, tex penningtvätten – hur ser ansvarsfördelningen ut, hur många ska man vara på varje ställe, vad betyder det att äga en risk, historiken på bolaget, hur mogen är första linjen. Alla dessa frågor vill jag kunna gå mer på djupet på och då får man även ut det bästa av mig som rådgivare. Det man ska veta är att det inte finns en unik lösning på alla dessa typer av problem som passar i alla organisationer. 

Berätta om dina styrelseuppdrag?

Jag sitter med i två styrelseuppdrag för Loomis  Loomis Sverige AB samt Loomis Digital Solutions och där sitter jag som styrelseordförande. Sedan sitter jag som styrelseledamot för IKANO Bank och jag är även med i en styrelse för Volvo Cars koncernen och det handlar kort och gott om att förvalta pensionskapital. 

Det bästa med mina styrelseuppdrag och det som triggar mig är att jag gillar att bestämma saker, och att det jag tycker och har åsikter om, får en tydlig effekt även om det blir fel ibland. Jag gillar att fatta beslut och som konsult gör du inte det utan det handlar mer om att ge råd. Så styrelseuppdragen fyller den pusselbiten för mig och är som sagt en perfekt kombo till mina konsultuppdrag. Men det är viktigt för mig att känna att jag kan tillföra något. Min roll i en styrelse är framförallt att stå för kompetens inom regelverk och penningtvätt, men som styrelseledamot är man del i ett lag så det är klart att mina erfarenheter inom andra områden också tillför något.  

Hur ser du på utvecklingen av penningtvätt och compliance?

Ett stort problem som jag ser det utifrån ett kompetensperspektiv är att det är skitsvårt att hitta resurser och att resurserna är så flyktiga eftersom personalomsättningen är så stor inom området. Det är ett extremt komplext område vi pratar om och att då hitta folk som kan detaljerna och förstår systemen, det utmanande. Det händer så mycket hela tiden och alla organisationer jag kommer i kontakt med ligger efter och det är inget man kan klandra dom för. Man är lite nyvaken allt ifrån media, myndigheter och instituten och då vet man inte riktigt var man ska börja. 

Vi ser att medvetenheten om att kraven på att uppmärksamma penningtvätt växer även i andra branscher vilket är jättebra. Fler och fler förstår att de omfattas av regelverken och många sektorer utanför finanssektorn ligger efter, vilket också gäller deras tillsynsmyndigheter och branschorganisationer. Det är synnerligen utmanande.

Hur ser du på framtiden gällande penningtvätten?

Vissa aktörer som omfattas av regelverket, såsom skatterådgivare, försäkringsförmedlare, revisorer och redovisningskonsulter får mycket insyn i sina kunders verksamheter och det borde leda till rapporter till Finanspolisen men hittills har dessa aktörer rapporterat in väldigt få fall. Jag tror vi kommer se att arbetet för att bekämpa penningtvätt kommer att växa inom denna målgrupp och att även mindre aktörer kommer att behöva kämpa hårt för att komma ikapp.

GDPR är det nya AML tror jag!

Här tror jag vi kan se en stor framtida smäll. Jag upplever det som samma typ av problem som penningtvätt, dvs det kryper in precis överallt och ingen i en organisation känner ett direkt ansvar och då finns det en risk att det faller mellan stolarna. 

Vill du få våra insights löpande?

Prenumerera och få våra nyheter direkt i din inkorg.