Anna kom in på compliance genom “den hårda vägen”. Hon har en bakgrund inom revision, och började arbeta på Telias internrevisionsavdelning några år innan korruptionsskandalen 2012-13.

– Det var verkligen en spännande resa. Vid sidan om mitt jobb på Telia, började jag forska inom området och doktorerade till slut i corporate governance och compliance. Min ingång i compliancebranschen var via teorin, och jag skrev faktiskt min avhandling om just Teliaskandalen. Jag intresserade mig redan då mycket för ämnen som etik och moral och beslutsfattande i stora organisationer och hur dessa indirekt kunde ha märkbara finansiella konsekvenser.

Hur skulle du definiera compliancearbetet?

– För mig handlar compliance först och främst om att möjliggöra bra beslut, ta fram ett starkt faktaunderlag och presentera det för beslutfattare så att de har rätt förutsättningar att styra verksamheten i rätt riktning. För att lyckas med det måste processer finnas på plats för att skapa transparens och möjligheter till diskussion även om etiska dilemman och de svåra frågorna där svaret kanske varken är svart eller vitt.

Självklart är en viktig del av compliance att säkerställa att alla lagkrav efterlevs, men det finns också aspekter som etik och hållbarhet. Där finns det inte alltid en lag att förhålla sig till, men organisationens ställningstagande är minst lika viktigt. Dessa områden ses ibland som lite “luddiga”, just eftersom tydliga regler saknas, men det är viktigt att inte glömma bort dem. Som bolag bör man ha marginaler kring sin verksamhet och inte endast fokusera på att balansera mellan lagligt eller olagligt.

Hur gör man, när det saknas lagstiftning, för att veta vad som är rätt beslut?

– Det är viktigt att komma ihåg att många lagar och regelverk ofta har tillkommit efter en stor skandal. Ett exempel är just Telia, där lagbestämmelserna om mutor skärptes efter att skandalen röjdes. Ett annat exempel är lagstiftning inom hållbarhet, där effekten av hur bolag jobbar idag inte är tillräcklig för att hantera de miljömässiga och sociala utmaningar vi har globalt. Om compliance handlar om att uppfylla lagkrav så handlar affärsetik om att ta ställning till “vilket bolag vi vill vara”, där lagkrav är en viktig faktor men där även ett bredare perspektiv, inte minst en längre tidshorisont bör vägas in.

Hur långt skulle du säga att svenska bolag har kommit när det gäller affärsetik?

– Generellt har vi i Norden en hög etisk svansföring, där vi tror att oetiskt agerande inte finns inom våra organisationer och att vi principiellt är bra på att fatta etiska beslut. I praktiken visar en studie som Nordic Business Ethics Initiative lanserade 2022 att över 80% av de tillfrågade medarbetarna hade bevittnat någon form av etiska övertramp på sin arbetsplats. Närmare 60 % sade att det bevittnat olagligt agerande under det senaste året. Visst skall vi vara stolta över vårt Nordiska arv och kultur, men vi behöver även inse att oetiskt agerande finns överallt. Ingen är 100 % etisk hela tiden. Utmaningen med vår självbild, att man är och gör gott, kan skapa en falsk trygghet. Det blir som skygglappar, som gör att man inte ser, eller inte vill se, när något kanske inte är helt rätt. Då fastnar man i en självvalidering som ofta leder till att medarbetare inte vågar höja rösten eller tycker att det är någon annans ansvar att göra det.

Hur blir man av med skygglapparna? Behövs det striktare etiska regelverk?

– Min mening har alltid varit att affärsetik i grund och botten handlar om att skapa förutsättningar för medarbetare att identifiera etiska dilemman och skapa en miljö där vi vågar prata om dessa på ett transparent och respektfullt sätt. Vi kommer aldrig att ha ett komplett regelverk med riktlinjer, trots att jag tror mer reglering och lagkrav är oundvikligt. Dock är striktare lagkrav inte den enda lösningen, utan vi måste våga vända blicken inåt och göra en avvägning själva. Detta kan dock kännas obekvämt för många organisationer, framförallt då beslut som vi fattat tidigare ifrågasätts när ny information och nya perspektiv kommer upp. Vi måste göra det bekvämt att vara obekväm, och skapa arbetsplatser där man vågar ifrågasätta beslut och ställningstaganden.

Anna berättar vidare att en ökad reglering kan vara kontraproduktiv, där ökad byråkrati inte nödvändigtvis leder till bättre beslut och mer etiska bolag. En utmaning som vi har i Norden är att vår lagstiftning inte tar höjd för exempelvis självrapportering av eventuella lagöverträdelser.

– Om man ser på till exempel USA finns det incitament för företag som självrapporterar en incident. Compliance arbetet handlar inte endast om att förhindra felaktiga beslut, utan även om att hitta dessa och vidta korrigerande åtgärder. Jag tror att de flesta kan enas om att transparens är grunden för att kunna ta itu med problem och jobba mot förändring. Och problem finns överallt. Om vi vill uppnå verklig förändring behöver vi lagstiftning som ger cred till de företag som ser vikten av ett starkt compliancearbete och även uppmuntrar transparens där eventuella överträdelser uppdagas.

 

Hämta ditt exemplar av Compliance Nytt, nummer 3-2023, här.

Vill du få våra insights löpande?

Prenumerera och få våra nyheter direkt i din inkorg.