Beskriv PA Consulting och vad ni gör?

Idag jobbar jag som managementkonsult på PA Consulting Group med fokus på operativa risker som penningtvätt, terrorfinansiering och sanktionsefterlevnad.

PA Consulting är ett internationellt managementkonsultföretag som etablerades i Storbritannien för 80 år sedan, som idag sysselsätter drygt 4000 anställda och erbjuder strategisk rådgivning till organisationer inom ett stort antal branscher. 

Hur kom du in på detta ämnesområde? Var det ett medvetet val?

Det hela började nog i samband med min militärtjänstgöring då jag insåg att jag ville göra skillnad och ha ett samhällsnyttigt jobb. Jag sökte in på Polishögskolan och arbetade sedan som polis samtidigt som jag utbildade mig till jurist på Stockholms universitet. Det var egentligen först då jag hade både jurist- och polisexamen som karriären tog fart på allvar. Jag blev kommissarie på dåvarande Rikspolisstyrelsen och samtidigt ansvarig för Polishögskolans utredningsutbildning och den nationella utbildningen i återtagande av brottsvinster. Det öppnade upp en helt ny värld för mig med ett särskilt intresse för penningtvättsfrågor samt Finansinspektionen där jag sedan arbetade i fyra år som rådgivare och chef. Nu arbetar jag på PA Consulting sedan ett drygt år tillbaka.

Hur har det varit att byta från brottsbekämpande myndighet till inspektionsmyndighet till internationell managementkonsult?

Arbetskrävande men väldigt utvecklande. För mig har räddningen varit att jag alltid haft fantastiska kollegor och mentorer som hjälpt mig att omsätta mina kunskaper och snabbt komma in i det nya. Jag har väldigt ofta haft chefer som kommit långt i sin karriär när jag själv varit i början eller mitten av min. De har varit ovärderliga källor till kunskap och vägledning. Och även om mycket har skilt sig åt mellan arbetsplatserna så har det också funnits likheter. Jag har t.ex. alltid haft uppgiften att säkerställa rätt kompetens och hög produktivitet i någon form. Det är utmaningar som både myndigheter och privata företag tampas med och där man med små insatser kan göra stor skillnad.

I media riktas många ögon mot bankerna och att det är deras ”skyldighet” att ta tag i och stoppa all slags penningtvätt. Delar du den synen? Det vill säga, ligger bara ansvaret på bankerna?

Banker har ett stort men delat ansvar. Bankerna har mycket kunskap och har bättre möjligheter än många andra aktörer i ekosystemet att upptäcka penningtvätt vilket gör dem till en central del av lösningen. Utöver finansiella institut som banker har givetvis myndigheter som Polisen och Finansinspektionen centrala roller i arbetet mot penningtvätt. Lägg därtill att vi alla bär ett ansvar att bidra till brottsbekämpning och att motverka orättvisor i samhället.

 Vilka ändringar ser du behöver göras för att få till ett bättre arbete mot penningtvätt?

Vi behöver alla hjälpas åt för att lyckas. Som bankkunder behöver vi förstå att det finns lagar och regler som kräver att vi ska vara transparenta mot vår bank med hur vi fått tillgång till pengarna, vad de används till och varför. Det bör ses som lika självklart som att passera en säkerhetskontroll när man ska flyga eller låter polisen kontrollera nykterhet när man kör bil. Bankerna investerar idag stora resurser för att få tillgång till rätt information om sina kunder. Men det räcker tyvärr inte. I detta arbete behöver flertalet banker mer avancerade system än vad de har tillgång till idag. Man behöver bli bättre på att upphandla och utveckla ändamålsenliga system. Exempelvis för informationsinsamling och för effektiv transaktionsövervakning. Det är ofta omfattande investeringar och svåra projekt som tar tid att genomföra. Det ställer i sin tur krav på myndigheter att  förstå utmaningarna, ge vägledning och vara tydliga mot hela branschen med förväntningar om att se moderna system och verktyg som stöttar medarbetarna i arbetet mot penningtvätt.

I Sverige, precis som i Tyskland m.fl länder, anses bygg- och fastighetsbranschen vara värst drabbade av penningtvätt? Borde inte myndigheterna ta ett större ansvar här?

Det är svårt att peka ut en bransch som värst drabbad. Bygg- och fastighetsbranschen har stora utmaningar. Det rör sig ofta om stora pengar samtidigt som respekten för regler varierar stort. Detta leder bland annat till svart arbetskraft, snedvriden konkurrens och utbredd korruption. Även restaurangbranschen och delar av tjänstesektorn dras med liknande problem. Inom dessa sektorer är Skatteverket och Arbetsmiljöverket viktiga myndigheter i yttersta fronten av arbetet mot kriminella. Men om man ska välja en specific sektor är nog finanssektorn den som alltid kräver högst fokus i bekämpningen av penningtvätt. Skälet är att i princip all penningtvätt i något skede passerar genom finanssektorns infrastruktur. Därför är också krav, förväntningar och fokus på finanssektorn och i synnerhet banker särskilt höga.

De personer som idag jobbar inom området (AML) upplever vi har en ganska bred och varierande mix av kompetens och erfarenhet. Gällande allt ifrån enklare områden som tex kundkännedom med identifiering och kontroll mm. Upplever du detsamma?

Jag upplever att man idag blivit betydligt bättre på att rekrytera strategiskt i den specifika kompetens man behöver. Mångårig erfarenhet kan vara viktigt men det förutsätter att det är relevant och någorlunda färsk erfarenhet. I ett ämnesområde som utvecklas i snabb takt behöver vi alla ständigt utmana och uppdatera oss själv. 

Upplever du att det finns en brist på kandidater med specialisering på området? Om ja, vad tror du det beror det på?

Ja, inom finansiell brottslighet är det generell brist på kompetens och har så varit i flera år nu. Detta är särskilt tydligt inom sanktionsområdet. Sanktionsefterlevnad och cybersäkerhet är två operativa risker som på kort tid vuxit mycket till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Bristen på kandidater är en direkt följd av att behovet vuxit betydligt snabbare än någon förutsett. T.ex. finns inte utbildningar på området i en omfattning som tillgodoser efterfrågan. I takt med att flera jobbar dedikerat med frågorna skapas erfarenhet i branschen och i takt med att utbildningsinsatser genomförs skapas kompetensen. Men det tar tid. Positivt är att man den senaste tiden börjat tillgodose behovet genom att kombinera utländska specialistkompetens med inhemsk branschförståelse. 

Du har jobbat med organisationen FATF (The Financial Action Task Force) som är en jätteorganisation som bekämpar penningtvätt och finansiering av terrorism och har funnits till rätt så länge. Varför hör vi knappt något om denna organisation här i Sverige? Vi är ju trots allt en medlemsstat.

Man kan lite förenklat säga att FATF är den organisation som genom vägledning och tillsyn ser till att nationer bekämpar penningtvätt på samma sätt som Finansinspektionen genom vägledning och tillsyn ser till att finansiella företag bekämpar penningtvätt. Eftersom nationerna är FATFs tillsynsobjekt blir deras verksamhet mer påtaglig när man jobbar i vissa roller inom det offentliga. Jag har haft möjlighet att både representerat Sverige hos FATF och hjälpt FATF att utvärdera Norges Penningtvättsregelverk. Det har varit fantastiskt lärorikt och kul. För den som är intresserad av FATF rekommenderar jag att man söker jobb på exempelvis Finansdepartementet, Finansinspektionen eller på de brottsbekämpande polis- och åklagarmyndigheterna. Dessa myndigheter är dessutom bra arbetsplatser för de som är intresserade av att skapa sig en bred kompetens inom finansiell brottslighet.

Hur ser du på utvecklingen framåt? Kommer Sverige i stort bli bättre på att bekämpa penningtvätt?

Absolut. Både Sverige och Norden har utvecklats mycket de senaste åren och den utvecklingen kommer sannolikt fortsätta.  Samtidigt har trycket på internationell och europeisk nivå att stoppa kriminalitet och orättvisor genom att stoppa penningtvätt växt sig större än någonsin. Det talar för en fortsatt positiv utveckling.