Jonas har varit verksam som chefsjurist i Akeliuskoncernen sedan 2017. Gruppen var då något så pass ovanligt som en global fastighetskoncern med ett fastighetsvärde på 100 miljarder och en omfattande intern IT-utveckling som alltså saknade både jurister och juristavdelning. Med bakgrund främst från advokatbyrå kom då Jonas in med ett fokus och intresse av att arbeta med hela verksamheten, med ambitionen att förtjäna och skapa en roll av relevans för organisationen. Anande att inflationen och därmed räntorna var på väg upp sålde Akelius i slutet av 2021 sin verksamhet i Danmark, Sverige och Tyskland till Heimstaden. Jonas berättar att det har varit en lärorik och rolig resa att få skapa sig en egen roll och bygga en funktion som ett tag var uppe i sex medarbetare och idag består av tre jurister.

– I termer av värde är bolaget fortfarande helt enormt, 8 miljarder euro ned från ungefär 15 när det var som störst. Samtidigt lyckas man vara oerhört entreprenöriella. Det är grundaren Roger Akelius anda som fortfarande genomsyrar bolaget trots att det är noterat och det huvudsakliga ägandet ligger hos de välgörenhetsstiftelser som han grundat. Bolaget är datadrivet, ”to the point” och ganska ointresserat av att se bra ut i dagspressen. Man pratar inte bara utan man gör och låter det tala för sig självt.

Vidare berättar Jonas om fastighetsmarknaden och förhållningssättet till transaktioner:

– I Europa fungerar redovisningsreglerna (IFRS) så att man måste ta upp fastigheterna till sitt marknadsvärde. Går exempelvis fastighetsvärderingarna upp, får företagen större möjligheter att låna. I den mån man kan försöker man således i en nedåtgående marknad låta bli att göra transaktioner och värderingarna kan därför stanna av på fiktivt höga nivåer. Just nu står det därför ganska still i Sverige och Europa utom för de bolag som har finansiellt pressade ägare och för dålig intjäningsförmåga för att betala sina löpande räntekostnader. I USA och Kanada fungerar modellen för hur man redovisar helt annorlunda. I stället för marknadsvärden använder man sig av avskrivningsvärden vilket leder till att transaktionsmarknaden anpassar sig mycket snabbare till det rådande ränteläget. Om inte räntorna går ned under 2024 kommer ett antal fastighetsbolag att få värre problem med refinansiering av skuld. Blir det i stället tvärtom, då blir det feststämning.

Marknaden har mött flera bakslag de senaste åren och det ekonomiska läget har försämrats. Vilken påverkan tror du detta kommer att ha på branschen?

Vem var det som sade att varje minut man ägnar åt att försöka analysera makro är en minut förlorad? Att förutspå vart inflationen ska ta vägen är verkligen en gissningslek. Pandemin och alla flaskhalsar borde vara avklarade nu. Putin, Kina och Taiwan anses ju vara de stora problemen. Jag tror att, ser man det ur ett historiskt perspektiv så har det tagit cirka 1–2 år från en inflationstopp till att saker är okej igen. Vad ska skilja sig den här gången? Kan de svenska fastighetsbolagen väl rida ut den tiden bör de klara sig men det bygger på att de har kapitalstarka ägare som kan ge finansiell trygghet och att det inte uppstår andra problem i banksystemet.

Vad anser du att chefsjuristens roll innebär och vilka utmaningar ser du att befattningen står inför?

Jag hade förmånen att skolas in på en advokatbyrå med en delägare som var före detta chefsjurist. Det har alltid färgat mig i mitt tankesätt. Hur skapar man värde och hur visar man på att man gör det? En viss frustration som uppstått hos mig är att jag upplever att många chefsjurister värjer sig mot att ta ansvar för affärsbeslut. En av de absolut vanligaste frågorna hos chefsjurister är hur man blir en del av gänget, det vill säga den exekutiva ledningsgruppen. Så vad är chefsjuristens roll? Ska man skilja på Legal och Compliance i olika funktioner och var går gränsen?

Ett företags juridiska hantering i bred bemärkelse kan enligt min uppfattning brytas ned i tre delar varav egentligen bara de två första tycks diskuteras i branschen. Den första delen är regelefterlevnad, på goda grunder allt oftare utlagd på en separat complianceavdelning. Den andra är legal rådgivning, i form av att exempelvis granska och förhandla avtal, guida kolleger rätt i beslut som kräver juridisk input, göra VD exekutiv, vara styrelsesekreterare, med mera. Den sista delen är den del som jag anser att många chefsjurister missar – den exekutiva rollen, det vill säga att direkt påverka resultaträkningen. Exempelvis kan du ifrågasätta antagandena i en investeringskalkyl för en föreslagen investering i Frankrike mot bakgrund av din kunskap om skillnaderna i de legala systemen på någon relevant punkt. Det är bara aktivt deltagande i resultatpåverkande beslut som verkligen kommer att ge chefsjuristen en självklar plats i ledningsgruppen. Syftet med alla företag är ytterst att tjäna pengar och skapa värde genom att höja intäkter eller sänka kostnader. Vad kostar en juristavdelning och vad är värdet som skapas i förhållande till att outsourca det? Du kan inte bara prata om riskhantering och andra okvantifierbara storheter utan du måste påvisa din avdelnings värde för resultaträkningen i siffror. Chefsjuristen måste våga och vilja fatta affärsbeslut och det går inte att göra om man inte förstår företagsekonomi. Vilket inte är naturligt för många jurister då vår utbildning och yrkesroll är mer av en skolning i att klara av compliancerollen eller rådgivarrollen. Att bli en beslutsfattare och projektledare är inte något vi är väl förberedda för och därför aktivt måste skaffa oss förutsättningar för genom exempelvis ekonomi- och managementutbildning. Jag menar dock att en chefsjurist som missar den här potentialen riskerar att reducera betydelsen av det juridiska perspektivet i företaget och därmed sin egen roll.

Varför är det så här och hur anser du utvecklingen av rollen på sikt borde se ut?

Jag tror den primära anledningen är utbildningen och de förväntningar som därmed uppstår både på oss själva och av andra på oss. I USA har man en näringslivskultur där juridik är en accepterad utbildning om man vill göra en linjekarriär i ett företag, och utbildningen kan anpassas därefter, medan i Sverige är juristutbildningen i mångt och mycket en hantverksutbildning såsom för läkare. Mycket tyngd ligger fortfarande på brott och straff samt domstolsprocessen. Det krävs då att jurister måste ta kurser och utbildningar, lära sig siffror och om hur kostnads- och balansräkning fungerar. Det här är en stor anledning till att man sällan ser en chefsjurist bli VD! Mycket handlar om rätt attityd, förutsättningar och att våga fatta beslut. När hörde du sist en kollega som är ekonom dra sig för att fatta ett beslut med motiveringen att de inte kan överblicka utfallet? Jurister drar sig alltför ofta för att fatta beslut.

Världen blir mer och mer reglerad, vilket driver compliancerollen framåt, men det borde i den bästa av världar också kunna påverka människor med juristbakgrund att bli mer exekutiva, exempelvis i rollen som VD. Bolagsjurister bör inte fastna i tänket att man ska ha ett begränsat ansvar och göra sin roll så liten att man endast blir en stödfunktion med risk för att på sikt outsourcas.