”Affären är en central kanal till det legala, snarare än tvärtom” säger Tara, som gled in i försäkringsbranschen likt på ett bananskal. Hon började sin karriär på Länsförsäkringar 2015, där hon inom arbetet som livförsäkringsjurist varit nära produkt, erbjudande och affären. Den större delen av hennes karriär har spenderats på Länsförsäkringar, där hon efter en kortare visit på Avanza hittade hem till Länsförsäkringar igen. Sedan 2016 har Tara arbetat med penningtvättslagstiftningen som ett av flera särskilda bevakningsområden.

– I våras klev jag in på min befintliga roll på Länsförsäkringar AB. Steget kändes naturligt eftersom jag fick den pusselbit jag saknade inom antipenningtvättsarbetet – helheten. Behovet av riskmedvetenhet är det jag vill uppmärksamma och förmedla. För att kunna arbeta med dessa frågor på ett framgångsrikt sätt krävs det att man lyfter blicken och ser på saker från ett annat perspektiv. Därför är även kompetensförsörjning helt avgörande för att vi ska kunna säkerställa att regelverkets syfte uppnås.

Berätta gärna lite mer om din nuvarande roll?

Min roll innebär ett regelefterlevnadsansvar för bland annat penningtvättsregelverket och därtill har jag ett centralt funktionsansvar för försäkringsbolagen inom Länsförsäkringar AB. Min roll innefattar att bidra till basplattan för motverkande av finansiell brottslighet, givetvis främst ur ett regelverksperspektiv. I mitt jobb drivs jag av ett mindset som anammar syftet med regelverket snarare än att bara se till kraven.

Var det din ambition att gå den här vägen, eller hur kom du in på det här spåret?

Jag trodde inte ens i min vildaste fantasi att försäkringar och försäkringsjuridik, där särskilt inom liv och pension, skulle bli min fallenhet. Penningtvättsregelverket hade jag inte heller räknat med. Jag blev tilldelad penningtvättsregelverket 2016 efter att jag halkade in på mitt bananskal i branschen, och det var roligt att få växa in i det. Vad penningtvättsregelverket för med sig är något jag verkligen står för. Att motverka penningtvätt är ett hållbarhetsarbete i allra högsta grad. Samtidigt är jag en sprudlande person med mycket energi vilket innebär att jag kanske inte är en klassisk förvaltningsperson utan jag vill ofta att det händer mycket, därför känns det här ämnet helt rätt.

Hur långt skulle du säga att försäkringsbranschen har kommit i sitt arbete mot finansiell brottslighet?

Finansinspektionens pågående granskning av hur livförsäkringsföretag hanterar risker för penningtvätt kommer snart att landa i en slutsats. Kartläggningen kommer då visa hur långt branschen har kommit i arbetet. Både livförsäkringsbranschen och sakförsäkringsbranschen vet vi bär risker att utnyttjas för finansiell brottslighet. Riskmedvetenheten skulle jag säga är det som är framgångsfaktorn i arbetet.

Inom andra sektorer får man ofta höra att pengarna kommer från en bank och man förväntar sig därför att det gått igenom ett vattentätt filter. Det här tankesättet behöver arbetas bort. Under de senaste åren har Finansinspektionen och andra myndigheter fokuserat på finansiell brottslighet och antipenningtvättsarbetet inom bank- och kreditverksamhet, men det är viktigt att nu lägga större fokus på riskerna inom andra sektorer som exempelvis livförsäkringsbranschen.

Hur ser du på framtida trender och utvecklingen inom bemanning och rekrytering kopplat till finansiell brottslighet?

Jag förutspår att Finansinspektionens kommande kartläggning av livförsäkringsbranschen kommer att sätta prägel på arbetet framåt. Det kommer innebära ett ökat behov av personer med förmåga att försätta penningtvättsregelverket i ett försäkringssammanhang. I dagsläget är de flesta yrkesverksamma inom området från bankverksamhet. Detta innebär ofta svårigheter vid rekrytering, eftersom modus och affär är annorlunda inom försäkring. Det finns därför ett stort kompetensbehov inom försäkringsbranschen. Framgångsfaktorn är, enligt mig, kompetens inom försäkringsaffären, dess produkter och distribution samt förmågan att anpassa regelverket till just den affären.

Marknaden är inte nödvändigtvis liten, däremot ser jag en brist på bredare kompetens. De senaste åren har storbankerna utökat sina funktioner rejält och avdelningarna är idag stora. Å andra sidan är många personer ganska nischade inom ett specifikt område inom finansiell brottslighet eller antipenningtvätt. Har man behov av bredare kompetens blir utmaningen att få in personer som ser helheten. Tar bolagen också hjälp av en extern leverantör och rekryteringskonsulten saknar god kännedom om regelverket, men också affären som det rekryteras till, innebär det att vi kanske hamnar i ett läge där legala tick-boxar blir utgångspunkten.

Vad tror du är viktigt för att säkerställa rätt kompetens inom AML och försäkring?

Försäkring är ibland det osexigaste man kan prata om. Inom antipenningtvättsarbetet kan försäkring ses som snarkmaterial av de som inte är insatta i branschen, särskilt när det jämförs mot bank. En fördom är att försäkring inte är en utsatt bransch och ses därför som ”tråkig” att arbeta inom. Jag håller ju så klart inte med och brukar därför förklara de försäkringsmodus som finns och ge exempel på tillvägagångssätt och trender inom just försäkring. Här är det viktigt att prata om finansiell brottslighet som omfattar ett bredare perspektiv och inte bara stirra sig blind på ordet ”penningtvätt”. Modus för oss inom försäkring är inte enbart fokuserat på transaktioner och transaktionsintensitet utan vi behöver titta på finansiell brottslighet i sin helhet men också se att penningtvätt inte alltid är något som kräver intensitet i transaktioner. Gör man inte detta så fokuserar man tyvärr på fel risker. Riskerna ligger så klart inte enbart i regelverkets klassiska kund, produkt/tjänst, distribution och geografi. De existerar i lika hög utsträckning inom exempelvis digitala plattformar som ligger bakom produkter och tjänster. Inom livförsäkring är det också viktigt att känna till de affärsmässiga koncepten kring produkterna för att också kunna applicera regelverket på ett bra och riskbaserat sätt.

Vi behöver personer som är streetsmart snarare än booksmart. Är man fast i en viss typ utav verklighetsbubbla blir risken att man inte förstår omvärlden och realiteten av hur finansiella brott utförs idag. En annan branschkollega uttryckte det på en konferens tidigare i höstas som något i stil med att ”vi är fel generation, med fel utbildning, på fel plats och vi har ingen aning om vad vi håller på med”. Finansiell brottslighet är en ständigt rörlig materia och de kriminella aktörerna springer före oss i utvecklingen. Tittar vi inte utanför vår bubbla så arbetar vi bara med att bocka av legala tick-boxar, vilket är administrativt betungande, kostsamt och genererar troligen inte det som faktiskt behöver genereras. Det skulle innebära att verksamheten spenderar ofantliga summor pengar på att tillsätta resurser som utgår från att skapa legala tick-boxar som de kriminella sedan länge har synat. Förstå mig rätt, legala tick-boxar krävs för att upprätthålla kraven i lag, men riskerna i verksamheten måste vara styrande i vilka tick-boxar som adderas därtill. Det som också är viktigt att ha med sig är att rätt kompetens behöver sitta på rätt plats. När vi ska motverka brott handlar det om att rekrytera både booksmart och streetsmart. Vi måste våga börja rekrytera med mångfald och inte stirra oss blinda på vad yrkestitlar historiskt haft för krav (där det går så klart). En blandad kompott av personer med olika bakgrund, åldrar och kompetenser, tror jag, är nyckeln till framgång. Och vi får inte glömma engagemanget för sakfrågan – det som får personer att vilja göra det lilla extra för att motverka brott.

Har du några råd till personer som önskar starta en karriär inom compliance och mot finansiell brottslighet?

Compliancerollen behöver över lag gå mot att bli mer affärsorienterad. En del har redan lyckats med det medan andra nog har lite att arbeta på. I mångt och mycket tog jag den här rollen för att visa på att man kan vara affärsmässig även inom compliance utan att vara delaktig i affärsbeslut. Vidare för att, med ödmjukhet, visa på att compliance kan ligga i framkant utifrån ett digitaliserings- och innovationstänk. Att våga sig ut i digitaliseringen och innovationen ser jag som ett krav om man vill framtidssäkra compliancefunktioner. Särskilt när all lagstiftning numera mer eller mindre kräver digitalisering. Det är avgörande att förstå den digitala sfären för att hänga med i utvecklingen. Men framför allt behöver vi inom antipenningtvättsarbetet öka riskmedvetenheten och titta utifrån ett bredare spektrum. För att kunna använda lagen utifrån dess syfte behöver vi därför också talanger som är streetsmart. Mitt tips är därför – våga visa på att du är streetsmart, innovativ och att du har förmåga att tänka utanför boxen.