Sharp Recruitment & Consultants ställer fem frågor till Henrik Nilsson, partner och Head of GRC Advisory på FCG, om hur han upplever marknadens efterfrågan av specialistkompetens inom regelefterlevnad både innan Covid-19 men även under rådande situation. Läs mer om hans analys och reflektioner nedan.

Vilken typ av rådgivning upplever ni efterfrågas mest just nu och är återkommande?

 Under en längre period har det varit en mycket hög efterfrågan på specialistkunskaper inom motverkandet av penningtvätt (AML), avancerade modeller för kapitaltäcknings- och reserveringssyften samt uppdateringar av ramverket för intern styrning och kontroll (ISK), inklusive riskramverket.  I princip kan man säga att efterfrågan inom samtliga områden till viss del drivs av regelverksförändringar, men framförallt av en vilja att säkerställa att den interna organisationen och befintliga processer och modeller är anpassade till de förväntningar såväl myndigheter som ägare har på bolagets ansvarstagande och kapacitet inom respektive område.

Specifikt för AML har de senaste årens mediebevakning och sanktioner från myndigheterna runt om i världen satt fingret på vikten av ordning och reda då konsekvenserna av bristande hantering är påtagliga, både i reda pengar från sanktioner men kanske framförallt i de skador som uppstår i varumärket. En intressant analys av tillsynsärenden och sanktioner som vi har gjort är att det underlag för kritik som respektive myndighet riktar i AML-relaterade ärenden till väldigt stor del baseras på den interna styrningen och kontrollen av bolagen.

Slutsatserna här är väl egentligen två. För det första kan det vara lättare att motivera myndighetsåtgärder via ISK då ett svagt arbete med AML ofta är förenat med en generellt svag återrapportering av risker till styrelsen. Att styrelsen i ett sådant läge inte reflekterar över detta är allvarligt och via ISK kan man peka tydligare på styrelsens ansvar.

Den andra slutsatsen är att ISK är helt centralt i den finansiella regleringen, oavsett aktör. För 7-10 år sedan var efterfrågan på genomlysning av företagens styrningssystem stort. Många av våra kunder ville få hjälp med att sätta interna kontrollsystem, strukturer och innehåll för styrande dokument, samt rapporteringsrutiner till styrelse och ledning. Det vi ser nu är att flera kunder hör av sig om förnyat stöd i att se över och modernisera sina företagsstyrningssystem efter att nya förutsättningar och behov har uppstått.

Inom kapitaltäckningsområdet så arbetar FCG med en majoritet av IRK-bankerna, dvs bankerna som får använda interna modeller för kapitaltäckning. Med den nya fallissemangsdefinitionen, som gäller alla banker, så måste IRK-bankerna bygga om sina modeller och ansöka om nya tillstånd att få använda dom.

Detta är stora projekt som skär genom i princip samtliga organisationer inom en bank vilket medför att nuvarande situation med Covid-19 endast har en marginell påverkan på dessa projekt. Det som hänt är snarare att man behöver ännu mer resursstöd då reserveringsmodellerna (IFRS9) för kreditförluster nu verkligen prövas för första gången och där det nog står tydligt att man måste tänka om inom området framåt. Europeiska centralbanken kommunicerade att man förväntade sig att bankerna undviker för procykliska effekter i nuvarande situation, men där samvariansen mellan konjunktur och kreditförlustreserveringar i någon mening var hela poängen från början.

Vi på Sharp upplever att efterfrågan på riskspecialister ökar, framförallt  inom finansiell sektor, och att det finns ett fortsatt stort kompetensbehov. Delar även ni den bilden? Och i så fall, varför ser vi en ökad efterfrågan tror ni?

Vi kan bara instämma. Personligen är det klart att man inledningsvis ställt sig frågan vart det här ska ta vägen, men väldigt snabbt fick vi inom FCG bekräftelse på det vi känt oss trygga i hela tiden, dvs att så länge vi erbjuder specialisttjänster inom regelverksdrivna områden så kommer vi stå stadigt.

De områden jag nämnde tidigare representerade alltså områden där vi haft en längre och hög efterfrågan på vårt erbjudande. Framåt är det också tydligt att vi ser ökad kunskapsefterfrågan kring det här med regelverksefterlevnad i första linjen, hur man kan arbeta för att snabbt få en korrekt överblick av kreditportföljens utveckling samt rena kredithanteringsfrågor inklusive obeståndsprocessen. Det är en dåligt bevarad hemlighet att risken för att incidenter inträffar ökar under perioder av finansiell stress vilket sätter fokus säkerställandet av att samtliga anställda följer de processbeskrivningar och instruktioner som finns tillgängliga och som förhoppningsvis är korrekta. Återigen, ISK-området. Här har respektive compliance- och riskfunktion ett arbete att göra men där detta måste ske i nära samarbete med process- och riskägare. Detta är bara exempel på hur compliance- och riskfunktionerna måste arbeta med fler frågeställningar än i ett normalläge, och bemanningen är helt enkelt inte anpassad till detta tryck varpå det uppstår en efterfrågan kring stöd från externa specialister inom respektive område.

Ett annat fenomen vi noterar är att funktionerna för risk-, compliance och AML insett att man måste samverka tydligare för att kunna efterleva regelverken och andemeningen i dessa. Exempelvis arbetar vi i AML-uppdrag där vi stöttat bankerna i detta arbete. Det mest illustrerande fallet är det här med att validera en kundriskklassificeringsmodell. En bank kommer uppnå en mycket högre grad av resursutnyttjande om man ser till att använda den befintliga och höga kompetens som finns på plats istället för att försöka uppfinna hjulet på nytt.

FCGs rekommendation i detta konkreta fall är att ta med dokumentationen till exempelvis kreditriskmodelleringsgänget och låt dom arbeta med detta. Kreditriskmodellering och validering är en gammal disciplin som till stora delar är direkt överförbar till det som behöver utföras inom AML-kontexten. Kreditriskfunktionen kommer i sin tur se värdet i att överlåta förvaltningsarbete till tredje part för de mest oväsentliga portföljerna. Ett långt bättre och ekonomiskt fördelaktigt arbetssätt i jämförelse med att dubblera kompetensen internt.

Många branscher drabbas hårt just nu bl.a. servicebranschen är ju extremt utsatt. Varför stannar ej vissa branscher upp?

Vi i Sverige har många skickliga ekonomer på myndigheter och forskningsinstitut, samt branschkännare i fackföreningar och arbetsgivarorganisationer som bättre kan besvara den här frågan än vad jag personligen kan.

De korta reflektioner jag kan erbjuda här är väl dock att för det första har vi inom den kunskapsintensiva sektorn har C64:an och hem-PC reformen att tacka för väldigt mycket. Sverige är ett otroligt utvecklat land IT-mässigt på såväl makro- som mikronivå. Infrastrukturen som har etablerats parallellt med alla duktiga tjejer och killars törst efter mer IT-kunskap har medfört att vi länge haft en situation där fenomenet att jobba hemma har varit möjligt. Företagen har anpassat sin hård- och mjukvara till detta och vi har därutöver en prissättningsmodell för dataöverföringar som linjerar bättre till konsumentbehoven än vad som erbjuds i andra länder där datakonsumtion delvis kan vara styckesbaserad vilket skapar en administrativ tröskel mellan arbetsgivare och anställda. Så det här är nog några av de komponenter som möjliggör fortsatt verksamhet inom delar av tjänstesektorn. Sen ser vi ju att det även finns andra delar inom sektorn som drabbas hårt.

Den andra reflektionen gäller finansbranschen specifikt. Som många andra analytiker och journalister redan påpekat så är det viktigt att understryka att detta inte är en finanskris. Vi har väldigt välkapitaliserade banker som en konsekvens av åtgärderna efter förra finanskrisen och därutöver har Finansinspektionen använt några av de verktyg som finns till hands för att öka kapital- och likviditetspositionen ytterligare. Men vissa verktyg finns också kvar att använda, så det ska väldigt mycket till för att den tuffa ekonomiska situationen ska övergå till en bankkris. Bankerna är en del av lösningen just nu, så nu gäller det att se till att de resurserna som finns tillgängliga i finansbranschen kan användas fullt ut och med hög precision.

Hur pass mottagliga är era klienter för åtgärdspaketen som Riksbanken gått ut med bl.a. med ökade krediter osv?

Detta varierar och för att förstå argumenten till varför vissa banker tackar nej när dom blir erbjudna faciliteter hos Riksbanken måste man kategorisera aktörerna utifrån verksamhetsinriktning och finansiella förutsättningar. I ena hörnet finns välkapitaliserade fullsortimentsbanker som arbetar med sina långa kundrelationer och prioriterar dessa. Absolut ser vi att dessa aktörer hjälper till i denna situationen och erbjuder krediter till nya inkommande företagskunder. Dock är det som sagt en mycket försiktig utvidgning av riskaptiten vi ser här och det finns många anledningar till varför så är fallet. Men en aspekt är absolut avvägningen mellan kreditens lönsamhet och förlustrisk kontra hur bankerna kommer att uppfattas på sikt av investerarkollektivet. Om kreditförlusterna börjar öka på ett sätt som avviker från bankens ”DNA” så kan detta få konsekvenser för upplåningskostnaden i marknadsfinansieringen vilket kan få stor resultatpåverkan över en längre period.

Här går en skiljelinje till de mindre och mer nischade aktörerna som inte har lika stor andel marknadsfinansiering, men heller inte utgör en penningpolitisk motpart till Riksbanken. Det var inledningsvis bara penningpolitiska motparter som erbjöds riksbanksfaciliteterna vilket begränsade effektiviteten i åtgärden. Efter att Riksbanken öppnat möjligheten att delta för andra aktörer (tillfälliga penningpolitiska motparter) var det första problemet de krav på säkerheter som ställs för att få tillgång till faciliteten. Säkerhetskraven är inte anpassade till mindre aktörers balansräkningsstruktur vilket också Riksbanken erkände varpå tillfälliga justeringar av säkerhetskraven infördes. För många aktörer är dock hindren fortsatt stora så det återstår att utvärdera hur väl åtgärderna kanaliserades vidare ut till företagen som är i behov av kortfristig finansiering för att rida ut den här allvarliga situationen.

Hur ser byråns expanderingsplaner ut och vad gör ni för att locka till er unga talanger?

 Vi fortsätter arbeta med vårt nordiska fokus och där vi kontinuerligt etablerar djupare relationer med våra kunder på marknaden. Samtidigt är vårt Frankfurtkontor en viktig pusselbit för att bygga relationer med nya europeiska kunder men också för att följa med våra kunder som expanderar på den europeiska marknaden.

Global Credit Data, vilket är den största medlemsorganisationen i världen för delning av kreditriskrelaterad data utnämnde FCG som samarbetspartner för att utveckla alternativa ansatser för riskmätning av delkomponenter inom kreditrisk, och där det är klart att den interaktion vi haft med medlemsbankerna här, som är dom absolut största aktörerna i världen, medför helt andra kontaktnät och möjligheter på sikt. Inte minst inom teknikområdet där konsultverksamheten arbetar nära vårt Tech-bolag i utvecklingen av produkter för finansbranschen.

I vårt arbete med att knyta an unga talanger så försöker vi vara ute och prata så mycket som möjligt på universiteten och där dom bästa ambassadörerna för oss är dom som nyligen examinerades och därefter anställdes av FCG. Deras arbete och kommunikation med sina kursare, tillsammans med en närmast daglig dialog med vår Chief People Officer gällande relevanta profiler för våra olika verksamhetsben, är ovärderliga verktyg för FCG i detta avseende.

Vidare är det viktigt för både FCG och våra nya konsulter att vara med i konsultuppdrag av varierande natur. För mer tekniskt inriktade individer kan det vara utmanande att skriva stringenta och fungerande policys och instruktioner medan det är väl investerade timmar för nyexaminerade jurister att exempelvis delta i ett utbildningstillfälle inom Pythonprogrammering. Poängen är inte att byta inriktning på något vis, men att lära sig förstå varandras förutsättningar och behov gör att FCG och individerna utvecklas professionellt vilket är viktigt. Men ännu viktigare i den tidiga delen av karriären är såklart också att se till att alla blir sedda och hörda och har genuint kul tillsammans med både jämnåriga- och äldre kollegor.

Har du behov av att rekrytera alternativt tillsätta en konsult inom Legal, AML, Risk, Compliance eller Tax?
Hör av dig till Peter Ekström för att höra mer om hur vi kan lösa ditt behov.
Ron Cohen: 0708 13 51 85 alternativt peter.ekstrom@sharprecruitment.se